When I laid my eyes on you, I think you saw it too
Idag fick jag lov av världens bästa mami att låna hennes bil till skolan vilket var så otroligt skönt! Väl där fick vi veta resultat på naturkunskapsprovet som vi gjorde förra veckan och jag är väl nöjd över resultatet med tanke på att jag inte pluggat röven av mig direkt. Efter lunch hade vi aktivitetsledarskap vilket i sin tur innebar det sista provet på gymnasiet, kan någon ana hur fruktansvärt skönt det kändes? Jag har en inlämningsuppgift och en redovisning med Iggy kvar, i övrigt har jag inga som helst rester. Hur bäst är inte det med tanke på hur vidrig den här terminen har varit? Jag är mäkta stolt över mig själv och jag förtjänar att få slappna av lite nu innan studenten.
Jag låter min banan visa hur kul vi hade på en lektion för några veckor sedan, då var vi less kan jag lova. Tyvärr åt jag upp fanskapet sen och som ni förstår existerar den inte längre, men budskapet gäller fortfarande!
Sedan över till en tanke jag försökt låta bli att tänka.. min tid med Iggy är snart över och det känns riktigt jobbigt. Vi har verkligen hunnit bygga en fin relation under dessa tre åren och jag kommer sakna honom något otroligt. Han är ju min fina och bästa träningskompis som dessutom har lärt mig så otroligt mycket. Det värsta är att jag aldrig någonsin kunna tacka honom för det, hoppas våra mysstunder och träningspass ger honom tillräckligt med glädje som tack! Inte nog med det, jag fick förtroendet av min lärare att träna hans hund under tre år. Det förtroendet har betytt mycket för mig.
Tack för att du litade nog på mig för att låta mig trimma din päls, polera upp dig och sedan ställa ut dig!
Älskade, finaste och allra bästa Iggy!♥
Vi hörs när jag har något mer vettigt eller mindre vettigt att säga, beror på vilket humör jag är på.
HANE SE FINT I ALLA FALL.
Vi hores och slynes!
skriven
Åh så fin